Smartare reservdelshantering med digitalisering och automatisering
Hur effektiviserar du reservdelshanteringen i fordons- och maskinbranschen? Länge har det funnits en övertro för den mänskliga förmågan sköta det mesta manuellt, men dagens reservdelshantering är ett komplext pussel som kräver digitaliserade lösningar för att hantera mängderna av data. Vi förklarar hur du gör reservdelshanteringen smartare.
Detta är det andra i en serie av två inlägg kring reservdelshantering. Klicka här för att läsa det första.
Nya möjligheter att effektivisera arbetet
Med ökad digitalisering kommer nya möjligheter att hantera stora delar av den löpande försörjningen av reservdelar per automatik: Hela vägen från att säljaren eller supportteknikern lagt en beställning på en reservdel tills den levereras till slutkund.
Med rätt affärsstöd och integrerade processer behöver ingen skapa en plocklista för lagret på manuell väg. Finns inte den efterfrågade reservdelen på ett lokalt lager tar systemet på egen hand reda på var närmaste lagerpunkt finns, i den egna organisationen eller om reservdelen måste nyproduceras eller beställas från en underleverantör.
Hanteringen av reservdelar för kapitalintensiv utrustning är generellt sett mer komplex än den av standardprodukter då många reservdelar är avancerade enheter i sig. En modern skopa till en hydraulisk grävmaskin eller en flygplansmotor består av både enklare komponenter och mer avancerade delar som i sin tur behöver servas och förses med reservdelar.
Men även här är möjligheterna till effektivisering stora. Nyckeln är att systemmässigt kunna koppla identiteten och datan för den kvalificerade reservdelen till den huvudenhet där den finns monterad.
På så sätt blir det möjligt att följa upp ägarskap, användning, service och reparationer över tiden – både för systemet som helhet och för den enskilda enheten. Faktorer som alla är viktiga för att avgöra hur en komponent slits och när den kan tänkas behöva bytas mot en ny reservdel.
Ett utvecklat affärsstöd stöttar arbetet med att avgöra vilka artiklar som ska lagerhållas och i vilken volym.
Vad ska finnas hemma på lagret och vad ska beställas?
Men det är inte bara i den löpande hanteringen av reservdelar som ett modernt systemstöd, kan stötta och avlasta den reservdelsansvarige. Detsamma gäller för den strategiska och operativa planeringen av allt från optimering av flöden till prissättning.
Ett utvecklat affärsstöd stöttar arbetet med att avgöra vilka artiklar som ska lagerhållas och i vilken volym. En reservdel som används i större volymer kanske alltid ska finnas på det lokala lagret medan en mer sällan använd enhet bara ska finnas på ett centrallager eller beställas hem från en underleverantör först när den behövs.
Återigen andra enheter kanske ska hanteras med droppleveranser direkt från underleverantör till slutkund. Ett intelligent affärssystem kan också hjälpa reservdelshanteringen genom att flagga upp när en artikel slutar sälja och det är dags att ta bort produkten ur lagret.
Vad händer när en reservdel tagits ur produktion?
När en viss reservdel tagits ur produktion gäller det att snabbt kunna hitta ett alternativ. Här kan ett affärssystem anpassat för att hantera komplexiteten i multipla produkter, från olika leverantörer, automatisera arbetet med att hitta rätt lösning vid rätt tillfälle.
Så länge företaget har tillgång till en originalreservdel på lagret ska den förmodligen erbjudas kund före andra alternativ. Är den inte längre beställningsbar kan systemet per automatik presentera ett ersättningsalternativ, antingen en likartad produkt eller en kombination av komponenter som kan göra jobbet.
Med tanke på att dyra enheter kan komma med serviceavtal på upp mot 30 år finns det mycket att vinna på att automatisera hanteringen av ersättningsprodukter.
Hur sätter man pris på en miljon artiklar?
Lyckligtvis finns det idag också stöd att få i arbetet med att prissätta tusentals- eller miljontals enskilda reservdelsartiklar, något som länge varit en huvudvärk för den reservdelsansvarige. Lösningen bygger på att stora delar av prissättningen för reservdelar görs per automatik utifrån en fördefinierad logik.
Genom att klassificera alla reservdelar på ett metodiskt sätt i till exempel artikelgrupper, huvudgrupper och undergrupper, blir det möjligt att bestämma hur priset ska sättas för varje respektive kategori.
För merparten av reservdelarna kan en kostnadsbaserad prissättning fungera där utpris beräknas per automatik baserat på inpris och förutbestämda marginaler och eventuella rabattnivåer för respektive produktkategori. När artikelstrukturen väl är satt är arbetet med att ladda upp en ny inprislista från leverantör och generera nya reservdelspriser en fråga om minuter, inte dagar.
Genom att automatisera prissättningen för kanske så mycket som 95 % av reservdelarna kan den tid som blir över läggas på att sätta rätt priser på mer dyrbara enheter eller reservdelar som är mer konkurrensutsatta och därför behöver en marknadsanpassad prissättning.
